Sök i Della Morta
Sökresultat
9 träffar för “Madrassen”
-
Avsnitt 57
·
1:22:17 – 1:22:18
·
2021-08-02
Della Morta 57 – Evert Taubes näst mest självgoda sång
grövsta visorna, alltså de mest burleska visorna som Hasse och Tage gjorde. De satte dem ju. De gav dem till Helmer Bryds eminent färgkvartett. Spring morsan spring och madrassen och Ja, spring morsan spring är ju en favorit. Spring morsan spring morsan spring spring spring Glöm att han gav dig en ring ring ring Stick från karln
-
Avsnitt 29
·
36:30 – 36:33
·
2020-07-06
Här har du kardan
1968 så såg alla vad förkortningen LBJ, hur den skulle utläsas. Jaha, det hade inte jag tänkt på. Nej, där ser man. Men det är ju en gammal farbror som sitter bakom trummorna och sjunger bland annat den fantastiska låten Madrassen. En duber-orkidé och en chokladask tog jag med en kväll hon aldrig... Strunt samma. Alla de jobbade ju på Sveriges Radio.
-
Avsnitt 165
·
7:15 – 7:18
·
2025-09-22
Della Morta 165 - Lelle Modigs pigga musiksmak
Det är självförtroende. Det här förutsätter jag att inte ens Della Mata-lyssnarna har så otroligt aktuellt för sig. Men han började, han tog upp en gammal fin, Mosebacke sång, alltså "Madrassen". För hon låg redan naken i tamburen. Oj! Som handlar om en man som har köpt en väldigt dyr matkorg, med champagne, en veuve clicquot.
-
Avsnitt 57
·
1:23:30 – 1:23:31
·
2021-08-02
Della Morta 57 – Evert Taubes näst mest självgoda sång
Väldigt roligt att han använder begreppet själsläkaren så att han verkligen alinerar alla människor. Ingen människa under 60 skulle förstå den här texten. Det var som Heimerssons ambition. Alltså hävdar han att själsläkaren Moltas Eriksson på 60-talet skrev eller sjöng sången Madrassen. Vilket du och jag vet att han inte gjorde. Det var ju inte Moltas som gjorde det. Det är Folke Järbo som gör det. Precis. Så han hade ju fel, han hade inte ens orkat kolla upp det han påstod i den här krönikan.
-
Avsnitt 57
·
1:22:40 – 1:22:42
·
2021-08-02
Della Morta 57 – Evert Taubes näst mest självgoda sång
Vi är ju 20 barn Det är ju väldigt rolig bild. Bilden är som en barnaskara som står och ropar till mamma. Låt honom inte sätta på dig. Och madrassen som du nämnde, den som Staffan Heimersson för övrigt också nämnde i sin sista krönika någonsin i Aftonbladet. Alltså den som gjorde att han får ut med enda lykten först.
-
Avsnitt 151
·
2:07:24 – 2:07:26
·
2025-03-10
Della Morta 151 - 30-talets Johan T. Lindwall
Det var nämligen ingen mindre än Folke Erbo. Gammal jazzmusiker och sedermera trummis i Helmer Bryds eminent Five quartet och också sångare. Det är han som sjunger Madrassen med Helmer Bryds eminent Five Quartet bland annat. Champagne en Veuve Clicquot en liten korg med mat för två rysk kaviar
-
Avsnitt 57
·
1:23:46 – 1:23:49
·
2021-08-02
Della Morta 57 – Evert Taubes näst mest självgoda sång
Det är Folke Järbo som gör det. Precis. Så han hade ju fel, han hade inte ens orkat kolla upp det han påstod i den här krönikan. Så för Heimersson ett långt resonemang om att idag hade man inte kunnat framföra sången Madrassen. Vilket kanske eventuellt är en sanning men det är heller inget, det är inte på något vis testat mot verkligheten utan det är ett hittepå-exempel.
-
Avsnitt 57
·
1:26:29 – 1:26:33
·
2021-08-02
Della Morta 57 – Evert Taubes näst mest självgoda sång
som finns än exempel som man bara liksom hittar på i stunden. Hur som helst, detta apropå någonting, det vill säga Helmer Bryds Eminent Five Quartet. Madrassen är alltså låten där han har slösat en massa pengar på Veuve Clicquot och på champagne... choklad och blomman som slokar med bladen för att hon låg ju redan naken på en madrass i tamburen.
-
Avsnitt 57
·
1:25:37 – 1:25:43
·
2021-08-02
Della Morta 57 – Evert Taubes näst mest självgoda sång
Ja, men det där är väl faktiskt, vågar jag påstå sagt med någon sorts machoglimt i ögat också. Som ett slags svar på något. Men hur som helst, jag tycker det är roligt att den här låten, Madrassen, att det var det som fanns liksom. Top of mind på Amerson. Ja, och det är så himla konstigt att han kommer att tänka på den låten som senast, alltså, Freddie Wadling sjöng in den på sin skiva till Kaffet.