Aftonbladets svar på Bengt Jahnsson
Det var skoj att se den filmen igen. Det var faktiskt en av de första filmerna jag såg sedan jag flyttade till Stockholm 1994. Jag var inte fyllda 12 år när jag såg den. Då var det på filmstaden Sergel vid Hötorget som den visades. Det känns inte som en jättevanlig plats för att visa Marie-Louise Ekman-filmer. Det känns mer som att de går på Zita och sådana ställen. Det är väl hennes mest publika film, apropå Admazare.