Björn Skifs sämsta sketch
med det här minnet från en kväll på Café Opera. Han är så jävla koxad och så jävla glad och det dyker upp en så jävla snygg brud. Och så går de ner till, vad det kan heta, Stadsgårdskajen och så skinkar han på henne där med Stockholm bakom Ström eller vad det kan heta vid sidan. Och det är vatten och här står jag med en snygg brud. Och jag bara trycker in skaftet. Och det är så Brost öppnar sina memoarer.