Björn Skifs sämsta sketch
kommer jag ihåg, och höll därför tal. Tacktal. Ja. Det är väl det enda, alltså det var ju... Det var mer som en roast av mig. Nja, det skulle jag inte säga. än det var ett tacktal till någon. Han var noga med att Johanna var jätteduktig och jättebra, men jag däremot var en jävla sopa. Jag minns mest att han öppnade talet med att det är sällan man önskar att prinsessan Lilian var i livet. Det är en mycket bra öppningsline, den hör man inte så ofta.