Brädad av Philip Zandén
Där han är deprimerad och lägger sig med sin diktafon och pratar in på samma sätt. Vad är det som... Varför håller jag på? Varför finns jag? Vad är meningen? Och så börjar han då, vi har ju svenska filmer. Vi har ju krabban på den här New York-restaurangen. Vi har ju Frank Sinatra, Marlon Brando. Det här är det som gör livet värt att leva. För mig är det här också väldigt påtagligt.