Brasse Brännström-principen
som sen kom efteråt och lite grann plockade vad Tom Fontana hade sått. Den är jättejättebra, men den är också väldigt jobbig att titta på. Det är ett ålderstecken jag märkte när jag och min tjej skulle se om Oz. När jag var i tonåren och ville visa min mamma jag hade upptäckt en massa fräcka David Lynch-filmer och en massa annat konstigt som jag ville visa min mamma. Kolla vad det här är häftigt.