Brasse Brännström-principen
Det finns mycket att anmärka på vad gäller realismen i låten. Ja, men vi älskar den. Det är en fantastisk låt. Kombinationen som svenska jazzskolade studiomusiker och Östen Warnerbrings välmodulerade sonora stämma den ger oss the creeps. Eller nej, den ger oss the chills. The shills, ja. Och så kan man fnissa lite samtidigt också. Sen har jag också, apropå det där vi pratade om