Brasse Brännström-principen
eftersom jag känner ett par av huvudrollsinnehavarna. Och det har ju varit lite otursförföljt och sådär. Men så släpps någon affischbild och sådär. Och omedelbart börjar folk säga, nej, ska de ta min barndom ifrån mig? Nej, men det gör de inte. De gör inte det. De gamla Jönssonligorna finns kvar. Sen går och tittar på dem och kanske då, som alla andra, reagerar på att gud, vilket saggigt tempo det är bitvis.