Della Morta 169 - Ingmar Bergmans slappa retcon
Under 400 slagen tycker jag är en mästerlig film. Jag minns att jag blev väldigt besviken när jag såg Kyl och Kim. Det handlade inte om så mycket. Det var ingen story eller så. Nej, utan det skildrar några människor i Paris och deras liv. Det är mycket som sekvenser där de bara springer runt just. Man studsar till musik. Det tänkte jag också på med Livet är stenkul.