Della Morta 49 – Fittja Paradiso Redux
innan det stora finalnumret där hela ensemblen förekom. Och det är ju tolv minuter kverulans. Ja, det är så jag var... Jag hade inte ens orkat försöka konsumera. Jag gav upp efter ett par, tre, fyra stycken Fibban-monologer som jag hittade på någon gammal LP. Nej, det är ju alltid vad man har för ingång till det. För mig så är det ju så väldigt mycket den här tidsspegeln som fascinerar mig. Jo, som är så mycket gammal humor som kanske inte är sådär omedelbart rolig idag.