Della Morta 54 – Tintin och schtrombergshütten-diamanten
Det var sketcher, det var musiknummer. Mikael Wiehe, Timbuktu och så vidare. Det kändes väldigt... Det kändes inte som någonting annat jag hade väntat mig från 2004 års tv. Det kändes mer som Nöjesmazarinen med Ted Åström från 1975. Fast uppdaterat. Nja, tv-produktionen led väl av samma elefantiasis som scenproduktionen. Man ville lite för mycket och man ville pressa in.