Della Morta 57 – Evert Taubes näst mest självgoda sång
jävla genomtänkt, men det tog alltid underifrånperspektiv och det gick väldigt mycket på känsla och patos, eller vad man ska kalla det. Ja Sen var nog Björn Afzelius, båda två, rörde sig såklart i någon sorts kulturarbetarvänster. Det var fullkomligt självklart att man var vänster, sen var det bara en diskussion om