Della Morta 76 – Våra bästa Tollie Zellman-anekdoter
Men intressant så tillvida att den är skriven som en sorts kritik av ett etablissemang som gärna vill ha en gycklare till sin fest. Men som ser ner på gycklaren samtidigt som de gärna vill att han ska komma och sjunga. Och det rimmade väl kanske inte så jättebra med att Taube själv umgicks med redarfamiljen Salén. Så han sjöng aldrig in den på skiva. Och jag tror bara att den finns med i första upplagan av den samlingen när den först trycktes. Det är ju en oerhört punkig låt. Alltså skriven alldeles uppenbart i frustration.