Della Morta 87 – Så jävla Suzanne Osten
att nej, det går jag inte med på. Och det kan Bergman inte riktigt ta, utan när de vid något tillfälle är i samma hiss och ska gå ut ur den så låtsas Bergman snubbla så att han kommer åt och sparkar Lena Åhlin på smalbenet. Naturligtvis vill jag säga, oj, oj, oj, förlåt, det var inte alls meningen med Lena Åhlin, förstår jag, jodå. Det var absolut meningen. Så där känner jag, okej, nu så.