Della Morta 94 – Per Eggers som referensram
ändå att jag kan se när jag läste en del av Pekkas gamla texter att det finns en sorts friskhet i dem som är helt jämförbar med Povels i Min galna hage som är ungefär samtida. Den kommer väl 57. Ja, inte minst på just 50-talet måste det ha varit en jävla frisk fläkt. Ja, men absolut.