Dramatens sämsta skådis
den där coolhetskvaliteten. Nej, det kan man inte beskylla Åke Cato för. Och vad som var roligt var att jag kunde ju omedelbart identifiera Killing som, det här är ju kul för att jag kan det här språket. Han har lösmustasch, han pratar dialekt, han snubblar, han sprutar kaviar genom Jarl Kulles ögon. Det är så humor ser ut.