Dramatens sämsta skådis
i de här scenerna, men också i andra scener där de har valt att följa upp den här stora folkliga framgången. Nu är inte det här världens mest unika spaning men utan Robert Gustafsson så hade ju Killinggänget antagligen bara varit en smal indiepop-angelägenhet. Det hade aldrig blivit någon repris av den där första manegen någon gång. Och därför är det lite kul, vilket jag noterade