En attrapp i päronträ
Lundell har ibland valt romanformen, ibland musikformen, ibland tavelformen. Men det handlar ju om vad Lundell har funderat på. Och vad han har upplevt sedan sist. Och samma är det med Plura. Ja, till viss del i alla fall. Det blir mer tydligt självbiografiskt från kanske mitten av 80-talet när Eldkvarn har hållit på att göra plattor i tio år. För det är ju också en skojig karriär