En attrapp i päronträ
Som jag tror är den enda plattan som Eldkvarn gjorde där Kjell Andersson verkligen gick in i den producentrollen som han också hade med Lundell. Det gick inte att styra Eldkvarn på samma sätt vill jag minnas att Lager skriver i nämnda bok om den vassa eggen. Men Himmelska dagar, det är en dubbelplatta va? Ja, det är den. Stor och episk och fluffig. Ja, precis. Så den är också väldigt lundellsk på något vis. Vi ska plocka fram det episka ur Plura.