Fattigmans Gay Lundin
Originaliteten ska serveras på ett nöjsamt och lekfullt sätt. Den ska mysa över sin egen lustighet och smaka den inbördes fåfängan. Inte rivas eller klösas. Där kan man tänka sig att en sådan estetfigur som Ernst-Hugo Järegård kanske inte passade så bra in. Den var tydligen enligt vad Wennerholm skriver, och det är också lite fint, att Wennerholm har inte bara accepterat Ernst-Hugos historier at face value,