Fattigmans Gay Lundin
Och Karin berättar om att när jag sitter där hemma så hör jag hur Ernst-Hugo ställer sig och trycker på ringklockan. Och håller den intryckt tills jag kommer och öppnar. Någon gång bestämdes det för att jäklas lite och väntade. Så att Ernst-Hugo fick stå och trycka jättelänge. Och sen när hon kommer ner och öppnar så säger han, Hej fru Järegård. Du har väl inte glömt mig? Hon kommer och säger också, ja, jag har aldrig träffat en person som var så överkänslig som Ernst-Hugo var.