Folke Mellvigs dåliga dramaturgisinne
Jag är fortfarande kvar i det där. Jag tänker att jag måste kolla det fort som bara fan. Det sitter väl i det där gamla. Att man tyckte att man var tvungen att svara så fort det ringer. Jag förde över det till sms. Gud, nu börjar vi hamna i någon jävla Larry David-konversation. Ja, lite så är det väl kanske. Jag märker att jag sitter och tycker att det är så som jag tycker. Det är det enda normala och rimliga sättet att tänka.