Fredrik Lindström-komplexet
grejer som jag kanske inte alltid tycker är fantastiska men som jag alltid tycker är fantastiskt intressanta. Allt från Philemon Arthur and the Dung på 70-talet, Bo Hansson, Sagan om ringen, plattan. Samla Mammas manna, Träd, gräs och stenar, Älgarnas trädgård, Gud i brallan. Och sen så vidare till Traste Lindéns kvintett, Hedningarna, men kanske framförallt Bob Hund för min del på 90-talet. Och Hassan hade de också. Hassan hade de också.