Hans Scheikes barnbok
Alltså en ganska klassisk fars. En komedi. Med lite sådär, han hade lagt in lite element. Den var ju också filmad med ganska skakig handkamera. Och hade lite dokumentärt utseende. Plus att det fanns en berättare som... Som ett metaperspektiv som visste vad som skulle hända. Och det var lite kul. Den gillar jag också. Det kan vara läge för en liten omtitt där eventuellt.