Isaac Grünewalds judeskämt
är ju nostalgi för honom. Jag vill minnas att han skriver en del om detta i förordet. Han gör en sån här typ av uppräkning, lite som när Henrik Schyffert i sitt berömda sommarprogram, ironiserar kring vad folk brukar berätta om sin barndoms somrar och en lång lista där över salubrin och saft i plastglas.