Katastrof-Karre och Corona-Kenneth
Där alla som idag hade varit inblandade i en tv-drama-fabrik, hade tänkt att där sätter vi saxen och sen så klipper vi in någonting. Annat och så ökar vi rytmen. Men här är det som, man tänker som på en teaterscen, att här är det två människor som ska upprätthålla intresset. Alltså bara med blickar, med tonfall. Och nu, nu krävs det lite eftertanke.