Kors, vilket nappatag!
som är det dominerande filmbolaget alltjämt. Men där finns ju många som gör storkovan på långfilmsproduktion. Någonstans har ju Fredrik Lindström har ju gjort en sorts analys av tiden. Vad är det som utmärker tidens kuplett-texter? Vad är det som utmärker tidens scenpersonlighetsideal?