Lädertjocken
Det gjorde även Povel Ramel. Han skildrar i en av sina självbiografier hur det var så att alla nöjesetablissemang och biografer höll sig med nyårsvakor där artister kom in och körde en eller möjligen två låtar och sen försvann iväg till nästa biograf. Det var som sagt överallt. Gagerna var inte så höga men de var i gengäld ganska många.