Lasse Berghagens frimureri
och på mitt jobb och liknande. Och sjunger en sång som knyter an till avsnittet. Det är ju alltså direkt inspirerat av den här Narvgnistor och Getinghonung, för där får man först se Cornelis sitta i någon sorts halvloge eller vad det är vid sitt bord och gå igenom lite textpapper och tittandes och sen så reser han sig och tar gitarren och går ut och upp genom publiken och upp på scenen och