Lasse Kronérs Nintendo-jobb
Enligt honom själv så var dörren aldrig låst. Det var bara att komma och bo i Oldsbergs hus. Allting går liksom jämt upp i slutändan. Otroliga människor. Det är så jävla inspirerande att umgås med människor som är så extremt bejakande. Och Cornel berättar med beundran. Då är han ju själv den han är. Men hur Oldsberg, det fanns liksom alltid runt om honom