Man får aldrig glömma Janne Lucas
och tio år tidigare Cornelius Fred Åkerström och 15 år tidigare Siw Malmqvist och Per Myrberg av den legendariske jazztrummisen och skivbolagsdirektören och producenten Anders Burman. Vilket jävla öra ändå. Ja, det måste man ge Burman. Ja. Jag vet inte varför