När fru Punglund fick sparken
utan med tiden tämligen feg. Jag vet inte om det är att han försöker skoja lite med omvärderingar av historien, eller något sånt där. Men nej, jag har inte lyckats hitta någonting som... sätter den Heliga Birgitta i fokus just den här tiden och skulle antyda något sånt här. Det är nog mest ett Karl Gerhardskt burleskeri helt enkelt. Ja, sen använde han ju den då också som första vers, eftersom Birgitta de facto var ett helgon.