Staffan Liljanders avmätta släpighet
att nu ska vi göra en bra Jönssonligan. Så kanske de tog i lite för häftigt och ville för mycket. Det blev en film som kantrar hit och dit. Det var svårt att hitta fokus för den berättar för många parallellhistorier. I slutet av filmen var ju Dynamit-Terry inte med. Man såg knappt honom. Han var bortklippt. Så kommer de på ett roligt spår med Vanheden.