Staffan Liljanders avmätta släpighet
Det finns ju nästan inte en intervju med Hasse om den tiden utan att han pratar om alla jävla pärmar som skulle bäras fram och tillbaka. Mata ett monster som aldrig blev mätt och sånt där. Ja, just det. Var rustad för det. Han hade ju som en byråkratsjäl någonstans. Men det hade ju verkligen inte Hasse Alfredson. Så han är ju... När Povel frågade om jag skulle vara med i den här pjäsen. Jo, jag kommer omedelbart. Jag kastar mig rätt ut i det. Han är ju som ett litet barn då, Daniel Alfredson, nyfödd.