Det är trettiotvå år sedan François Bronett dog, den 31 januari 1994. Men inom Della Morta-universum verkar han leva vidare — som en sorts återkommande irritationsmoment, något helt irrationellt som man inte kan slippa.
Bronett var cirkusdirektören bakom Cirkus Scott, en av Sveriges mest kända cirkusar. Men i poddens värld framstår han mindre som kulturhistorisk gestalt och mer som en figur av något slags mytologisk retlighet. Kalles mormor ville inte ens titta på TV2 när Cirkus Scott sändes — hon kunde inte stå ut med François Bronett. “Ständigt denne François Bronett,” säger Kalle om hennes obsession. Det var helt irrationellt, helt oprovocerat. Och ändå helt verkligt.
Fredrik och Kalle återkommer till honom igen och igen, ofta med osäkerhet kring själva uttalandet — “Bronett, eller Bronett, hur det nu ska uttalas” — vilket på ett sätt gör honom ännu mer present. Han blir ett stickspår som aldrig riktigt slutar. En kulturskribent var “oerhört upphängd på” Bronett och skrev massivt om honom i böcker med titlar som Skandal! — där framkommer att Bronett var skattesmitare och bedragare. En skandalöst charmant figur, helt enkelt.
Det finns också märkliga berättelser om att han hade med sig folk från andra projekt för att hjälpa honom — någon skulle ha skrivits ut ur en serie för att assistera “pappa François Bronett” med cirkusen. Det verkar ha varit “en rätt stor grej” då, något som väckte uppmärksamhet.
Bronett-referenserna dyker upp ständigt i podden, ofta för att illustrera något helt annat — retlighet, irrationell motvilja, eller bara det faktum att vissa namn och personer blir mer verkliga ju mer man motvilligt nämner dem. Han är en lös tråd som blivit en etablerad del av Della Morta-mitologin.