I dag för hundra år sedan föddes Olof Palme — och det är påfallande hur mycket han dyker upp i Della Morta, där han oftast inte är huvudämnet utan snarare en skugga som faller över något helt annat.
Fredrik och Kalle verkar fascinerande osäkra på honom. Han är “en ganska slipprig figur, som man inte riktigt visste var man hade”, någon som “gjorde mycket bra också” men där entusiasmen tryter. I ett avsnitt diskuteras hur han från vänster skylldes för att representera just det establishment-höger som vänstern misstrodde — “att man från vänster skyller sossarna” blev ett återkommande tema på 70-talet.
Det roande är hur Palme framträder i populärkulturen. Han är en av flera politiker som lockas till ett radioprogram för att snacka musik och avkoppling tillsammans med Gösta Bohman och andra. Han dubbas in i Herkules Jonssons radioversion — “Det här är ju inte för nybörjare”, säger Kalle om det svåra spelet att få honom att låta rätt. I en sketch får han motsvariga kortnamn som andra politiker: Jarl Väderskutt är känd för helikopterflygande, och Palme blir “Olof Etteröd” — en helt rimlig 70-talsvariant.
Det mest intressanta är kanske när killar blandar ihop honom med något helt annat. “Palm Löf?” frågar någon skruvat, och när Göteborgs-Hagge frågar honom vad han tycker om Sveriges bästa stad, blir det en helt absurd PR-moment.
Palmes död — morden 1986 — är nästan för på riktigt för poddens mörkare humor. “Det hade väl kanske varit lite mer i spåkulor”, säger Kalle. Försvunnen hade varit roligare. Close enough.